Frågor och svar

1. Vad är Skolgårdslyftet?
Skolgårdslyftet ska öka kvaliteten på Hemsös befintliga förskole- och skolgårdar. Satsningen ska bidra till ökad social hållbarhet genom att förbättra och utveckla utemiljön på våra skolor. Skolgårdslyftet är ett sätt för oss som fastighetsägare att bidra till utveckling och samhällsnytta, vilket är en viktig målsättning för oss i vårt hållbarhetsarbete.

2. Varför genomför Hemsö skolgårdslyftet?
Forskning visar att gröna och variationsrika skolgårdar gynnar barn och ungas inlärning samt deras sociala och fysiska utveckling. Skolgårdslyftet är en satsning där Hemsö inventerar hela det befintliga beståndet av förskole- och skolgårdar med syftet att göra kvalitetsförbättringar. På så sätt kan vi som fastighetsägare ta samhällsansvar och bidra till ökad social hållbarhet.

3. Vilka barn är det som får ta del av detta?
Alla barn som går i förskolor och skolfastigheter som Hemsö äger.

4. Skolor är ju också arbetsplats för många vuxna, tar ni något ansvar för dem?
Ja absolut, de kvaliteter som vi vill utveckla i utemiljön bidrar på liknande sätt till vuxnas välbefinnande. Vi beaktar också personalens behov när vi planerar utemiljön. Till exempel kan det finnas behov av att se till att det finns en lite lugnare plats där personalen kan ta en kaffestund för att hämta energi för resten av arbetsdagen. Idag finns inte det på alla skolor.

5. Vad kommer det kosta Hemsö?
Vi kommer att investera ungefär 30 miljoner kronor under en 5-årsperiod.

6. Vad får Hemsö ut av detta? 
Vi är övertygade om att det är positivt för verksamheten inom skola och förskola och på så sätt är det något som gynnar våra hyresgäster i deras verksamhet.

7. På vilket sätt blir det bra för barnen?
Planeringen av utomhusmiljöer är viktig för hur barn leker, hur de upplever naturen och samspelar med densamma. Forskning vid bland annat SLU i Alnarp visar att skolgårdar som har både grönska och ytor för lek och umgänge främjar inlärning och minskar stress. Genom att utveckla kvaliteter som forskningen visar är viktig skapar vi en bättre miljö för barnen men också en bättre arbetsmiljö för de vuxna.

8. Är dagens skolgårdar dåliga?
Bland Hemsös skolor har de allra äldsta skolorna ett ursprungligt byggår kring år 1900 och de nyaste färdigställs just nu. Historiskt har utemiljön haft olika prioritet och av förklarliga skäl är därför skolgårdarna av varierande kvalitet och storlek.

9. Lever inte Hemsö upp till dagens normer för skolgårdar?
Idag är det mycket fokus på hur stora skolgårdar ska vara och hur många kvm varje elev har. Vi önskar fokusera mer på att kvalitén på utemiljöerna är hög än på att bara uppfylla en siffra som inte säger så mycket om innehållet.

10. Vilken forskning grundar sig utformningen av skolgårdarna på?
Forskning vid Sverige Lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp av bland annat Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur, och Erik Skärbäck, professor i översiktlig planering, visar att utomhusmiljöer är viktiga för hur barn leker och deras inlärningsförmåga. Parallellt med satsningen Skolgårdslyftet deltar Hemsö tillsammans med flera andra fastighetsparter i ett forskningsprojekt om restorativa arbetsplatser som drivs av SLU.

15. När ska detta ske?
Det startar omgående och vår målsättning är att förbättra skolgårdar på ett antal skolor och förskolor varje år under en 5-årsperiod.

18. Vilka skolor börjar ni med?
Vi har påbörjat Skolgårdslyftet på drygt 10 förskolor och skolor i Nacka kommun och kommer gå igenom samtliga förskolor och skolor i beståndet i Sverige.

19. Gäller det både kommunala skolor och friskolor?
Ja, vi kommer att genomföra detta både på kommunala skolor och friskolor.

20. Hur är det med tillgängligheten för barn med funktionsnedsättningar?
Skolgårdarna ska vara tillgängliga för alla.

21. Är det hållbart att bygga om skolgårdarna?
Ja, i allra högsta grad. Det är framförallt socialt hållbart att förbättra skolgårdarna då det påverkar barn och ungdomars inlärningsförmåga, minskar stress och påverkar deras lek positivt. Det handlar snarare om att utveckla än att bygga om. Så långt det är möjligt tar vi naturligtvis till vara på och bevarar sånt som redan finns och som fungerar bra.