S:t Larsområdets historia

Not. Surfar du via iphone eller ipad scrollar du längst ned på sidan för att orientera dig avseende de olika byggnaderna. Surfar du via dator kan du läsa om de olika byggnaderna till vänster på denna sida.

S:t Larsområdet på 1700-talet

Under slutet av 1700-talet lades Lunds Helgeandshospital ned till förmån för ett nytt hospital i Malmö. Hospitalet i Malmö fick också överta Helgeanshospitalets jordegendomar, bla området söder om Lund, kring Höje å.

Redan 1823 beslutade Sveriges riksdag att skjuta till statliga medel för att bekosta nybyggda hospital runt om i Sverige. Det hade då riktats kritik mot de gamla tvångsvårdsinriktade, trånga och mörka hospitalen. Dessa hospital ansågs inte längre vara en lämplig miljö för att bota patienterna. Tankar om att patienterna skulle botas genom meningsfull sysselsättning, solljus, frisk luft och god hygien etablerade sig istället. Det dröjde dock till 1850 innan hospitalsbyggandet tog fart i landet.

Lunds Hospital 

Det var primärt tre anledningar till S:t Larsområdet valdes för byggnation av ett nytt hospital. Den ena anledningen var att Hospitalet som lades ned i Malmö fortfarande ägde stora delar av marken. Den andra anledningen var att området ansågs ligga tillräckligt avskilt från Lunds mer centrala delar så att hospitalsverksamheten inte skulle störa övriga stadens invånare och den tredje anledningen var att området låg nära Lunds lasarett.

Lunds Hospital uppfördes på området norr om Höje å (S:t Larsparksområdet öster om S:t Lars väg). Hospitalet uppfördes från 1850 och framåt i syfte att ersätta det gamla i Malmö. Per Ulrik Stenhammar fick uppdraget att rita det nya hospitalet. De första handlingarna lades fram redan 1868 men omarbetades mellan åren 1869-1873 baserat på nya idéer om vårdygnnaders organisation i form av paviljongsystem. Stenhammar hämtade säkert inspiration från både sjukhusutformningar i Frankrike och Tyskland där detta system används sedan 1840-talet. Hospital är också samtida med Göteborgs hospital som också har utformats med vårdavdelningarna orgaiserade i ett paviljongsystem. Hospitalet uppfördes för behandlingsbara patienter men delades in i betalande respektive ickebetalande patienter.

När Per Ulrik Stenhammar avled 1875 tog Axel Kumlien vid. 1876 påbörjades byggnationen av byggmästare C H Hallström och tre år senare var hospitalet färdigt att tas i bruk.

Lunds Hospital såsom det såg ut i slutet av 1800-talet. Till vänster i bild, tidiga parkutformningsritningar.

Asylen

Asylen, som ligger söder om Höje å, uppfördes 1887 efter ritningar av Axel Kumlien och togs i bruk 1891. Asylen uppfördes primärt för de patienter som ansågs vara kroniskt sjuka (dvs obotbara) och har därför en mer sluten utformning än övriga hospitalsområdet.

Mellan den Hospitalet i norr och Asylen i söder anordnades en bro. Den var till för kronioskt sinnessjuka patienter. 1890 anlades en smalspårig järnväg för mattransporter mellan de båda områdena. Planering och plantering av promenadgångarna i området gjordes samtidigt som järnvägen anlades. 

S:t Larsparkens centralaxel.

1895 anlades en kyrkogård intill Flackarps by, syd väst om Asylen där de flesta patienterna begravdes.

Lunds Hospital och Asylen blev S:t Lars sjukhus

Indelningen mellan behandlingsbara och kroniskt sjuka patienter upphörde officiellt 1910. 1931 slogs Asylen och Lunds Hospital ihop till ett sjukhus vid namn S:t Lars sjukhus. Namnet kommer från Lund stads skyddshelgon S:t Laurentius.

1950-talet

Under 1950-talet introducerades psykofarmakan som medicinsk behandlingsmetod. Medicinen hade en stor inverkan på patienternas måenden och aktiviteter såsom kurser, utflykter och sportaktiviteter kunde plötsligt genomföras med patienterna, något som tidigare varit otänkbart. Bland anant anlades dansbanan söder om Höje å (som brann ned för ett antal år sedan) samt en fotbollsplan syd-väst om Asylen i samband med att denna medicin infördes.

Från 50-talet miste S:t Lars sjukhus sin funktion som centralsjukhus. Patienter från andra län skickade då till sina respektive hemlän. I och med detta stängdes funktioner som gjort området självförsörjande ned, såsom bageriet, tvätteriet osv.

Från mitten av 50-talet bygges många av de byggnader som idag finns väster om S:t Lars väg. Då tillkom bla TBC-paviljongerna samt entrébyggnaden Medicinskt centrum.

1967 överflyttades mentalvården från stat till landsting. Den öppna vården prioriterades mer under 70-talet med utflyttning till olilka gruppboenden.

Privatisering av området

1985 överfördes Asylen till ett av landstinget nystartat bolag, Ideon Industripark AB. Idag ägs området av Starwood Capital Group.

1994 såldes personalbostäderna öster om Asylen samt koloniområdet intill till HSB. Koloniområdet är idag bebyggt med nya parhus i HSB:s regi.

2000 revs barnpsykologiska kliniken, väster om det ursprungliga hospitalsområdet. Detta område är idag bebyggt med bostadsrätter, hyreshus samt egna hem i Riksbyggens regi.

Hemsö äger idag det gamla Hospitalsområdet.

Bevarandesynpunkter

Bebyggelsen inom S:t Larsområdet håller en hög kvalitet och under hela den statliga tiden ägnades byggnaderna en stor omsorg. Genomgående anlitades välrenommerade arkitekter och på inpom S:t Larsområdet finns byggnader av flera rikskända arkitekter som annars inte är representerade i Lund.

Utöver Per Ulrik Stenhammar, som initialt ritade anläggningen, har bland annat Axel Kumlien, Thure Stenberg, Carl Westman, John Anchert, Sven Markelius samt Klas Anselm varit verksamma i området.

Detta gör att bebyggelsen i sin helhet har ett betydande kulturhistoriskt värde.

Hospitalets gamla rastgårdar är idag utomhusmiljöer för skolbarnen i området.

S:t Larsparkens anlagda grönska

När Hospitalet byggdes i slutet av 1800-talet fick den danska trädgårdsarkitekten Henrik A Flindt uppdraget att formge parken. 1874 kom förslaget där största delen av området utformades som en engelsk park.

De flesta gångar var formade som stora mjuka bågar och endast ett fåtal huvudstråk var utformade linjärt. Hospital byggdes kring en mittaxel med en symmetriskt kringbyggd borggård. Närmast borggården anlades en striktare parkanläggning med raka buxbomkantade gångar, medan den övriga parken gavs en mjukare gestaltning i engelsk stil.

Under de första åren planterades 37 000 träd, buskar och häckplantor i parken. Även en djurkoloni inrättades med påfåglar, rävar, rovfåglar och en grupp rådjur. En trädgårdsmästare ansvarade för parken med hjälp av patienter. Omsorgen om parken var en del av Hospitalets tanke.

För att få skugga och lä och skapa ett trevligt utseende anlades omfattande planteringar i parken, något man tyckte var nödvändigt för ett mentalsjukhus. För att skapa omväxling och skönhet tillfördes parken en del mindre allmänna trädsorter varav en stor andel ännu finns kvar. En del ovanliga träd kom till S:t Larsparken genom sysslomannen H Windahls kontakter med professorn och föreståndarens vid Alnarps lantbruksuniversitet H Nathorst.

I det nordvästra hörnet av parken anlades en fruktträdgård och bakom det gamla köket återfanns köksträdgården. På Flindts planteringslista till trädgårdarna kunde man hitta bland annat mullbärs-, valnöt-, persiko- och aprikosträd. Planen sa även att alléerna skulle bestå av lind, kastanj och alm men man vet inte riktigt i vilken utsträckning planen följdes.

Utmed landsvägen uppkastades 1878 en vall som planterades med en Hagtornshäck. En större damm anlades där Grenverket (tidigare Medicinskt Centrum) nu ligger. Denna damm är numer igenfylld. En mindre damm, även den numer igenfylld, iordningställdes 1887 i det nordvästra hörnet, där lera för tegeltillverkning tidigare hade tagits. För privata gåvomedel anskaffades 1903 en djurkoloni med bl a påfåglar, rävar, rovfåglar och en rådjursflock. Ännu 1994 finns det ett hjorthägn inom området.

För parken svarade en trädgårdsmästare, men för parkens underhåll och skötsel stod de intagna (patienterna). Även de patienter som var intagna så sent som under 1930- och 40-talen stod för skötsel och underhåll i parkmiljön. Över 15 utearbetslag med sammanlagt ca 200 patienter utövade detta arbete. Möjligheterna att kunna erbjuda patienterna en meningsfull sysselsättning var en starkt bidragande orsak till exempelvis de omfattande nyttoodlingarna som funnits inom området.

Vill du veta mer?

Läs mer under fliken "Växter och Fauna" för att orientera dig avseende S:t Lars trädslinga om 2 km, finna Naturuppdrag eller fördjupa dig i S:t Lars olika områden med unika trädslag

I övrigt finns arkivmaterial att tillgå på Danmarkskunstbibliotek, Arkivcentrum Syd i LUnd, Kulturen i Lund (Databas "Charlotta"), Medicinalstyrelsens arkiv på Riksarkivet i Stockholm och Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet (bilddatabas "Bilder i syd").

*Materialet är hämtat från Lunds kommuns samlade material över området. Läs mer i Lund utanför vallarna del 2, Lunds Bevaringsprogram.