Kommunal skolutveckling i partnerskapsmodell: Odysseum-projektet i Köln 

Utgångspunkten var situationen i Köln: staden har ett stort och akut behov av fler skolplatser, samtidigt som tillgången på lämpliga tomter är mycket begränsad. Detta är ett vanligt problem i många tyska storstäder. Odysseum utgjorde här en ovanlig möjlighet, eftersom platsen planmässigt redan gick att använda för skoländamål och dessutom hade en mycket omfattande befintlig byggnadsstruktur. 

Målet var därför att på ett smart sätt vidareutveckla befintlig bebyggelse i stället för att bygga nytt. Där det tidigare bedrevs ett kultur- och vetenskapscentrum växer nu en kommunal högstadie- och gymnasieskola fram, med plats för cirka 1 000 elever. Planen är att den ska vara färdig 2028. På så sätt omvandlar vi en välkänd och centralt belägen plats till utbildningsinfrastruktur och bidrar till att minska bristen på skolplatser i stadsdelen Kalk och i Köln som helhet. 

Vilken betydelse har Köln för Hemsö? 

Köln är en strategiskt mycket viktig utbildningsmarknad för Hemsö. Som Tysklands fjärde största stad fortsätter Köln att växa, samtidigt som det finns ett betydande investerings- och renoveringsbehov inom skolsektorn. Det är just här vår styrka som långsiktigt inriktad specialist på samhällsfastigheter kommer till sin rätt. 

Projektet vid Odysseum är ett av de största och mest komplexa skolutvecklingsprojekten som Hemsö genomfört i Tyskland. Det är ett bra exempel på utbyggnaden av vårt segment utbildningsfastigheter, och stärker vår närvaro på marknaden i Nordrhein-Westfalen. Köln är för oss en nyckelort för att ytterligare befästa vår position som en pålitlig partner till den offentliga sektorn och Odysseumprojektet utgör ett flaggskepp i vår tyska portfölj. 

Vad gör detta projekt till ett särskilt gott exempel på samarbete med en kommun, enligt dig? 

Projektet präglas av en mycket tydlig ansvarsfördelning. Staden Köln förblir huvudman för skolan och ansvarar för pedagogik och den dagliga verksamheten, medan vi tillsammans med den österrikiska partnern ARE ansvarar för finansiering, utveckling samt förvaltning av fastigheten utifrån ett livscykelperspektiv. Det 25-åriga hyresavtalet skapar ett långsiktigt partnerskap som ger budgetmässig förutsägbarhet för kommunen och samtidigt samlar professionell drift- och förvaltningskompetens. 

Här kan alltså en välkänd befintlig plats i en tätbebyggd stadsdel nu tas i anspråk. Byggnaden är baserad på passivhusstandardens principer, med solcellsanläggning på taket, gröna ytor och fokus på cykelpendling med omkring 600 parkeringsplatser för cyklar. 

Hur upplever ni samarbetet med staden Köln? 

Ur ett tyskt perspektiv är denna form av nära samarbete fortfarande relativt nytt, vilket innebär att båda parter behöver samla erfarenheter. I Köln upplever vi processen som mycket konstruktiv. 

Naturligtvis finns det i ett sådant projekt alltid behov av förtydliganden, eftersom offentliga och privata aktörer arbetar utifrån olika processer och perspektiv. Avgörande har dock varit att det på båda sidor funnits en tydlig vilja att ta fram hållbara och fungerande lösningar. Denna ömsesidiga förståelse har haft stor betydelse för att projektet kunnat bedrivas framgångsrikt. 

Hur bedömer du stadens roll i denna process? 

Staden Köln har tagit ett modigt steg med detta upplägg. Mot bakgrund av det mycket stora behovet av nya skolplatser bedömer vi att det är pragmatiskt och framtidsinriktat att kombinera olika genomförandemodeller. 

Särskilt positivt är att staden har formulerat tydliga mål, till exempel gällande tidplaner och kvalitetskrav, och att dessa konsekvent följs upp internt. Det skapar säkerhet i planeringen och tillförlitlighet för alla inblandade parter. 

Hemsö har i många år samarbetat med kommuner i Sverige. Varför är denna modell mer självklar där än i Tyskland? 

I Sverige finns en lång tradition av partnerskap mellan den offentliga sektorn och privata aktörer, särskilt inom samhällsfastigheter. Tillit spelar en central roll i detta sammanhang. 

Därtill kommer att många yrkesverksamma under sin karriär har arbetat både inom kommuner och i privata företag. Förståelse för båda perspektiven underlättar samarbetet avsevärt. I Tyskland är sådana växlingar mindre vanliga, vilket bidrar till att systemen i högre grad hålls åtskilda. 

Vilka kulturella och organisatoriska skillnader upplever du? 

I Sverige är tilliten till långsiktiga partnerskap starkare, medan formell reglering och juridiska garantier spelar en större roll i Tyskland. Båda förhållningssätten har sin plats. 

Även förvaltningarnas storlek har betydelse. I Sverige sker beslutsprocesser ofta närmare de operativa aktörerna, medan strukturerna i Tyskland är mer komplexa. Det kräver mer samordning, men säkerställer samtidigt en hög grad av transparens. 

Vilka invändningar möter ni oftast i Tyskland när det gäller privata investerare i skolbyggande? 

Ofta handlar det om ägarfrågan. Skolor betraktas som en kärnuppgift för den offentliga sektorn, vilket innebär en önskan att äga byggnaderna själva. Denna hållning är förståelig. 

Vi försöker förklara att ansvaret för utbildning kan skiljas från ägandet av fastigheten. Det centrala är att kommunerna har långsiktig trygghet, till exempel genom återköpsrätter eller avtalsreglerade förlängningsoptioner. För oss som långsiktig fastighetsägare ligger detta helt i linje med vårt eget intresse. 

Vilken betydelse har Köln-projektet utöver den lokala kontexten? 

Köln är för oss ett viktigt referensprojekt. Det visar att komplexa skolprojekt även i stora tyska städer kan genomföras framgångsrikt i en hyresmodell, i nära samarbete med kommunen. 

Sådana projekt ger vägledning och skapar förtroende. De kan fungera som förebilder för andra städer och kommuner som står inför liknande utmaningar och söker hållbara lösningar. 

Hur ser du på den fortsatta utvecklingen av kommunala samarbeten i Tyskland? 

Behovet av ny utbildningsinfrastruktur är stort och kommer att fortsätta öka under de kommande åren. Samtidigt befinner sig många kommuner i en ekonomiskt ansträngd situation. 

Hemsö vill fortsätta på denna väg tillsammans med kommunerna och visa att långsiktigt och tryggt samarbete skapar ett verkligt mervärde – både för städer och kommuner och, inte minst, för de människor som använder dessa byggnader.